|
 |
 |
|
 |
|
-
Sommarlov och semester är över. Hösten bär känslan av
nystart med sig. Nya möjligheter öppnas, nya fräscha
tankar blandas kanske med känslor av att ha lämnat något
bakom sig.
Varje övergång, från semester till arbete – från ett
arbete till ett annat – från en roll i livet till en
annan, bär ofta blandade känslor med sig. Att lämna och
att ta emot nytt. Människor reagerar och agerar olika i
sådana situationer. Antingen låser man sig vid det som
varit och detta överskuggar allt. Eller ser man det man
lämnar som vägar till något nytt. Det gäller även
företag och institutioner, en anpassningsförmåga i
relationen till trender och samhällsutveckling.
”Vårsta tappar sin utbildning” står det i dagens TÅ
(2008-08-23). Man refererar en utredning Svenska kyrkan
har hållit på med i flera år. Inga beslut är fattade och
det finns alltså inte några konkreta förslag än. Det är
en oerhört stor förändring beträffande hela Svenska
kyrkans utbildning (diakon, präst, pedagog och musiker)
och det kommer att ta ytterligare ett antal år innan vi
ser hur förändringen påverkar Vårsta Diakonigård. Vi har
bedrivit utbildning i nästan 100 år och kommer
förmodligen att göra det ytterligare 100 år. Men det
kanske blir på ett annat sätt. Alltså rubriken borde
istället ha varit ”Nya utbildningsmöjligheter på
Vårsta i framtiden”. Men det kanske är för trist för
att locka till sig allmänhetens intresse?
Jag har ägnat en del av sommaren (dock inte semestern)
till att läsa några av regeringens betänkanden. En
handlar om valfrihet (LOV att välja – Lag Om Valfrihet)
och en om värdighet (Värdigt liv i äldreomsorgen).
Utredningen om valfrihet föreslår att ett nytt
valfrihetssystem införs. Lagen är då tänkt att fungera
som ett frivilligt verktyg för de kommuner och landsting
som vill konkurrenspröva verksamhet som bedrivs i egen
regi. Därigenom vill man överlåta valet av utförare till
brukaren. Denna lag är lämplig att använda menar man när
myndighetens syfte är att flytta makt från politiker
till medborgare, att öka valfrihet och inflytande för
brukare och att främja en mångfald av utövare. Men det
viktigaste för en enskild kommun att tänka på menar jag
är att man har kvar makten att sätta kravet på standard
när det gäller de verksamheter som man konkurrenssätter.
Dessutom är det inte det billigaste alternativet i en
upphandling som gäller. Det handlar mer om att en kommun
sätter kvalitetskrav på olika utövare, låt säga inom
äldreomsorgen, och det är medborgaren som väljer var man
vill bli placerad. Pengar (samma för alla) följer med
den enskilde äldre. Låter ganska bra för en kommun
tycker jag. Regeringen delar ut 300 miljoner nu för att
underlätta och stimulera övergången till ett
valfrihetssystem.
Hur tänker Härnösands kommun göra?
Värdighetsutredningen handlar om en äldreomsorg med
respekt för människovärdet. Utredningen har inriktats på
hur äldreomsorgen ska förändras så att de äldre kvinnor
och män som har insatser från äldreomsorgen ska kunna
fortsätta leva sina liv utifrån den hon eller han är
utan att behöva ge avkall på sin identitet. Utredningens
förslag vill höja kvaliteten för de äldre och underlätta
äldreomsorgens fortsatta ändrings- och
förbättringsarbete. Utredningen lämnar förslag bl.a.
till en nationell värdegrund, ett stimulansbidrag för
att utbilda äldreomsorgens ledare i värdegrundsarbete.
Du kanske tycker att detta är väl ändå självklart att
äldre ska behandlas med värdighet och ha en stimulerande
vardag. Om man då roar sig med att läsa Härnösands
kommuns informationsblad från samtliga äldreboende (alla
i kommunens regi) så står det ytterst lite, om än något
alls, hur man stimulerar den äldres vardag. Det står att
man ska ha sina kläder märkta när man anländer och när
man lämnar boendet (alltså när man dör) ska
rummet/lägenheten vara städad. Fortfarande finns det en
syn på äldre som handlar om att det ska vara
sjukvårdsinriktat omsorg. Detta är nog hyfsat
tillgodosett men jag misstänker att äldre idag dör i
förtid av tristess i stället.
Jag ser fram emot den dagen som Härnösands kommun
låter sina äldre medborgare välja sitt boende och sin
omsorg.
Avslutningsvis lite om vårt trädgårdsbygge, där det just
nu är full fart på byggandet. Härnösand Schakt- o
Trädgårdsanläggningar AB gör ett jättebra arbete och det
är en fröjd att se det växa fram. En vecka under hösten
och en vecka under våren kommer elever, tillsammans med
lärare, från Nordviks naturbruksgymnasium att plantera.
Det kommer att bli en fin visningsträdgård med
klostertema. Jag håller på att skicka ut brev till
företagare i Härnösands kommun med en inbjudan att vara
delaktig.
Vill du vara med och stödja bygget så hör av dig till
mig.
Trädgården kommer även att vara ett redskap för arbetet
med rehabilitering och arbetsplacering. Tillsammans med
Arbetsförmedlingen i Härnösand, Härnösands kommun,
Landstinget Västernorrland och Timrå kommun ansöker vi
nu om ett genomförandeprojekt inom ESF-rådet (Europeiska
socialfonden). Vi har haft ett oerhört kompetent,
kreativt och trevligt samarbete under förprojekteringen
(med en utomordentligt entusiastisk och kunnig
projektledare) och jag ser verkligen fram emot att
fortsätta detta samarbete.
Bra samverkan frigör kreativitet! Inget är fastlåst vid
hur det varit utan alla ser möjlig ny utveckling. Alla
parter vinner, särskilt de sjukskrivna,
långtidsarbetslösa och ungdomar med svårigheter att ta
sig ut på arbetsmarknaden, som är verksamhetens
målgrupp.
Vårsta Diakonigård är en fristående stiftelse som inte
delar ut vinst till någon enskild. All vinst ska gå till
verksamhet och de som är beroende av den.
Så det så!
 Ninni Smedberg
Direktor
Tillbaka!
|
|
|
 |
|
 |
|
|
|
